Nu var det ganska länge sedan jag var in här sist... Kom att tänka på bloggen idag och var tvungen att kika om den fanns kvar, men kanske är dags att återuppta det som var grundtanken med den en gång i tiden. Såg även att jag nu kan blogga med mobilen vilket underlättar en hel del, däremot kommer jag inte längre att ladda upp några månadsrapporter.

Kommentera gärna vad jag ska skriva mest om, tips, tänkvärda saker, länka till bra artiklar och andra inslag eller något helt annat kanske?

Pengars funktion kan delas upp i 3 delar, det kan nämligen fundera som värdemätare, värdebevarare och som ett bytesmedel. Med begreppet värdemätare menas att en vara ska kunna värderas med hjälp av pengarna och på så sätt kan man jämföra priser på olika varor. I moderntid är detta lätt då man kan jämföra priser i kronor, men även om vi använt oss av tillexempel snäckor för att värdera våra varor hade vi lätt kunnat jämföra priserna då vi vetat hur många snäckor som varan var värd.

Meningen med att pengar ska vara värdebevarande är inte att priserna alltid ska vara de samma för en vara, men om inflationen är för snabb kommer folk snabbare vilja göra sig av med pengarna eftersom de så snabbt tappar i värde. Ett sådant agerande kan leda till att hela den monetära ekonomin sätts på prov och människor börjar istället gå över till den gamla bytesekonomin. Tillexempel skulle vi kunna använda potatis som bytesmedel med då vi inte kan vara säkra på potatisen har samma värde om ett år som den har idag är det inte lämpligt att använda potatis som pengar.

Förutsatt att ovanstående två villkor är uppfyllda bör pengar vara ett bra bytesmedel, men litar inte folk på att pengarna är värda något eller om det blir allt för svårt att jämföra olika priser så kommer hela grundidén med den monetära ekonomin att falla.

Ja som ni kanske förståt vid det här laget kommer inte inläggen att hagla in lika intensivt som i början. Ska försöka skriva lite mer genomtänkta inlägg istället och sen kommer jag vara borta endel under sommaren som gör att jag inte kan skriva men några inlägg ska jag nog få ihop iallafall. Sen får ni gärna skriva en kommentar om vad jag ska skriva om så jag har några ämnen att utgå ifrån. Har sett att det finns några lärare som återkommer så förhoppningsvis är det skriver jag lite läsvärdasaker hoppas jag

Tanken ha många gånger slagit mig om jag verkligen är så snål som alla säger att jag är, men jag har aldrig tyckt att jag är snål… Att vara snål måste väll i alla fall innebära att man avstår från saker man behöver för att istället lägga pengarna på hög? Tänker bland annat på det skånska paret (tror jag att det var) som för något år sedan dog och lämnade efter sig en stor förmögenhet som testamenterades bort. Ingen kunde drömma om att de var så rika då de inte ens hade haft råd att måla om huset som var i stort renoveringsbehov. Detta är väll på gränsen till snålhet i alla fall? Själv unnar jag mig allt jag behöver men avstår från att fika för fikandets skull, avstår från att köpa dyra märkeskläder, avstår från att festa för festandets skull, är då detta snålt eller sparsamt? Vad jag anser är nog vid det här laget ganska klart.

Men visst jag kan nog ta detta lite för långt ibland jag också. Tillexempel tycker jag inte om att kasta kläder bara för att det är några småhål i dem eller för att de är urblekta, så länge de uppfyller sitt syfte att hålla mig varm och de inte ser allt för jävligt ut har jag väldigt svårt att ta steget till att kasta dem.  Jag skulle heller aldrig drömma om att kasta mat som jag lagt på tallriken, varför ska vi slösa så med resurserna. I och för sig tycker jag inte om att slänga mat över huvud taget, men värst är de som öser på mat och sedan inte ens äter upp hälften. Jag tycker inte heller om att diska enstaka tallrikar eller glas utan vill ha full diskho så jag slipper tappa upp allt vatten i ”onödan” (nej, jag har ingen diskmaskin). Förmodligen är det många som tycker att jag låter snål nu, men i dagsläget kan väll detta nästan ses som miljötänkande istället? Läste idag en artikel i FaluKuriren om Leksandsbröd (”Det var farfar som började” hittar tyvärr inte länken på dt.se men lägger in den senare om jag ser den) som aldrig lyckas få några utmärkelser för energisparande, men det beror inte på att de är dåliga utan för att de är för bra. De har nämligen långt innan miljödebatten började med att minska energiåtgången fast då pågrund av snålhet, man ville helt enkelt spara pengar. Så egentligen kanske det är bra med en viss snålhet både för miljön och plånboken?

Tidigare var metaller främst guld och silver vanliga betalningsmedel, så småningom började guldsmeder förvara ädelmetallerna hos sig och utfärdade då ett depositionsbevis till sina kunder. Detta depositionsbevis användes sedan som dagens sedlar vid betalningar och man visste då att man när som helst kunde byta ut sitt depositionsbevis mot guldet som fanns förvarat hos guldsmeden. Detta blev givetvis mycket enklare än att behöva konka runt på guld då man skulle inhandla något. Efterhand kom man fram till att det var väldigt sällan som alla personer ville hämta ut sitt guld samtidigt, man kom dessutom underfull med att det gick att tjäna pengar på att låna ut guldet till andra som behövde det. Då låntagarna inte hade någon nytta av guldet i sig utan ville komma åt pengarna kunde guldet stanna hos guldsmeden och det utfärdades istället ett nytt depositionsbevis. På detta sätt skapades pengar ur luften (kreditpengar). Det är denna process som har lagt grunden för dagens bankväsende.

Jag vet inte, det kan kanske bara är jag som funderat på det… Men vad är egentligen pengar? Det kan egentligen vara vad som helst bara det uppfyller sitt grundsyfte, det ska vara en vara som är allmänt accepterad som betalningsmedel. För att vara det måste det fungera att byta saker med varandra, pengarna ska ha ett bestående värde och det ska gå att räkna dem. I vardagligt språk händer det att vi använder begreppet pengar för att beskriva någons förmögenhet eller inkomst men detta försöker vi undvika då vi pratar i makroekonomiska termer. Den direkta motsvarigheten till en penningekonomi är en bytesekonomi vilket vi använde oss av innan pengarnas uppkomst. Nackdelarna med en bytesekonomi förutom att det är svårt att bestämma tillexempel hur många hönor en gris är värd är att det är svårt att hitta någon som vill göra ett direkt byte med dig. Bonden du vill köpa din gris av kanske inte alls är intresserad av att köpa dina hönor utan vill hellre ha ett par skor, då måste du leta efter en skomakare som vill byta ett par skor mot dina hönor. I längden kommer denna hantering att bli krånglig eftersom det är svårt att fastställa ett pris. Dessutom kan priset sättas på många olika sätt (tillexempel kunde dina hönor värderas i både grisar och skor), det blir då svårt att jämföra vem som faktiskt betalar bäst för hönorna. Bygger vi upp ekonomin på detta sätt kommer det att leda till självhushållning då hushållen vill undvika att handla med varandra, självhushållning ger dåliga förutsättningar för specialiseringar då alla inte kan göra allt på effektivast sätt i liten skala. På grund av detta behövs ett allmänt accepterat betalningsmedel för att öka effektiviteten i samhället och det är det som vi i dagligt tal kallar pengar…

Såg att Anders Borg börjat blogga, men jag håller med honom om inläggen är i längsta laget. ” Många kommer säkert att hävda att mina inlägg är på tok för långa för bloggformatet. Det stämmer säkert. Men jag hoppas att bloggen trots det blir intressant, vilket möjligtvis kan kompensera för längden”. Men den är helt klart läsvärd för den som är intresserad.

Apropå Anders Borg kom jag att tänka på ett gammalt klipp och funderar på hur han skulle göra sig som stadsminister.